Sitter i mörker
tittar ut i det grå
tänker på hur världen skulle vara om alla förstod att vi är inte vi
personerna, individerna, människorna vi tror oss vara
det är inte vi
vi har bara lånat denna kropp vi lever i
det är inte våran
det är inte våra barn
vi föder
de är barn av livets längtan
vi äger dem inte...
Vi lever, vi kan förendra, vi kan få andra att förstå, sen kan vi dö.
De som bara sitter, inte bryr sig om en stackars själ som sitter ute i mörkret och äger inte mer än en kartong och kanske ett par kläder.
De som inte förstår att man kan ändra världen, de kallar jag idioter.
De som ser ner på en annan individ som om de inte vore värd ett leende, de är patetiska.
Ja nu kanske du förstår vad jag sitter och filosoferar om i detta kalla höst mörker.
Hur jag tänker, hur jag lever mig in i en annan värld och ser på våran med avsky i blicken.
Hur ska man kunna se sig runt i världen utan att bli illamående?
Vi lever, vi kan förendra, vi kan få andra att förstå, sen kan vi dö.
De som bara sitter, inte bryr sig om en stackars själ som sitter ute i mörkret och äger inte mer än en kartong och kanske ett par kläder.
De som inte förstår att man kan ändra världen, de kallar jag idioter.
De som ser ner på en annan individ som om de vore värd ett leende, de är patetiska.
Vi har något alla kallar själ. Ibland funderar jag om vissa bara har ett tomt skal.
Som om ni inte vore mer än en illusion.
De som slänger runt pengar på saker som de egentligen inte behöver, utan på saker de vill ha. Varför inte försöka hjälpa någon för de kronorna istället för att lägga ner dom på
smink,
kläder, och andra sakliga ting som inte gör någon mening.
Ni köper dom bara för att få det ni kallar "
status" i samhället.
Popularitet är allt som räknas för vissa.
Ni är så patetiska, värdelösa, idiotiska.
Tänk på de som inte kan skaffa mat på bordet åt sina barn.
Tänk om ni var dem?
Ni ger människan ett dåligt rykte.Ni som bryr er mer om eran klack på skorna som gått sönder istället för ett barn som inte har några skor alls.
Vad tänker ni med ?Jag mår personligen dåligt då jag ser små barn i 12-13 års åldern stå i knarkarkvartar.
Se dem gå omkring i dyra märkeskläder och smink ändå från tå till topp.
Varför får inte barn vara barn i dagens samhälle ?De har så bråttom att växa upp att de går miste om de saker som är nyttiga.
Att veta att utseende är inte allt, att
kläder,
skor,
smink,
smycken,
teknologin inte betyder något. Popularitet får man genom att vara omtyckt, inte för att man har den nyaste telefonen och mycket pengar i plånboken.
De som skaffar sina vänner på så sätt måste öppna ögonen och inse att det är inte värt att leva så.
Världen är ful. Den gör mig illamående.
